torsdag 12 september 2013

Radio med Aschberg



Hej hallå!

Idag var jag med i en lång direktsänd intervju i Aschbergs radioprogram på Radio 1. Måste erkänna att jag var lite nervös innan, tänkte att programledarens stil och jargong skulle vara hård mot en miljömupp som jag. Var också lite nervös över telefonväkteriet. Men det gick bra tycker jag och det var riktigt roligt, även om det blev väldigt mycket prat om sköljmedel...

Efter en så här lång intervju är det svårt att komma i håg om man sagt något vettigt och fått med det viktigaste. Jag får väl lyssna igenom programmet när jag får tid: http://play.radio1.se/catchup/8677

Här finns också lite om programmet:
http://www.radio1.se/aschberg/aschberg-idag-ditt-barn-och-de-osynliga-gifterna

Det är också svårt att framstå nyanserad och inte bara rabbla upp problem. Jag vill inspirera och inte skrämmas. Jag vill att folk ska känna att de med enkla medel kan göra skillnad i sina liv och även påverka samtiden med sina val vid konsumtion. Jag vill att man ska känna att kunskap är makt och att man med kunskap på automatik gör bättre val, det behöver varken vara tidskrävande, jobbigt eller dyrt. Det är i alla fall min målsättning.

Hej så länge!
/Katarina


torsdag 5 september 2013

Höstens föreläsningar

Hej!

Nu börjar förfrågningar om föreläsningar ramla in från olika delar av Sverige. Har du möjlighet så kom gärna förbi eller/och sprid till vänner och bekanta.

Det som är bokat är:

11 september 8.45-11.45
Järna, Kulturhuset 
Biljetter via Ticnet
Arrangör Spira

18 september Kl 18.00
Stockholm, Studiefrämjandets lokaler, Brygghuset, Nortullsgatan 12 N
Arr: Studiefrämjandet och Naturskyddsföreningens Stockholmskrets
80 kr för icke medlemmar, 40 kr för medlemmar och studerande

24 september 18.30-20.30
Alingsås, Trolle Lindgrens sal, Alströmergymnasiet
Ekologiskt och rättvisemärkt fika finns till försäljning.
Platsbokning: 0322-93570 eller karin.gustavsson@studieframjandet.se

25 september 19.00
Svenljunga, biblioteket.
Biljetter 50:- kan förbokas på tel 0325-181 99
Arr: Svenljunga kommun, VGR, Studieförbunden Vuxenskolan och Sensus, Svenska Kyrkan.


28 september 16-17.30
Jönköping, Kafé Braheparkens,
Fri entré. Kom gärna tidigt och fika eller luncha, då det finns begränsat med sittplatser.
Arr: Jönköpings kommun och Kafé Braheparkens

16 oktober 18.30
Östersund, Länsbiblioteket
kostnad 50 kr. 
Arr: Naturskyddsföreningen, Studiefrämjandet och biblioteket

Välkomna!

måndag 26 augusti 2013

Barnrummet äntligen klart!


Hej, long time no see!

Nu är jag tillbaka i vardagen och verkligheten igen och i förra veckan fick vi äntligen ordning på barnrummet. Vi började ju tapetsera redan i januari men sedan har det gått trögt. Men nu så! I förra veckan köpte vi ett stort gammalt serveringsskåp från 40-talet på Blocket. Där får alla leksaker, kläder och sängkläder plats, och mer därtill. Köpte även en begagnad juniorsäng av några kompisar samt satte upp lite hyllor och tavlor.


Ett gammalt serveringsskåpet är optimalt i ett barnrum tycker jag, det rymmer ju så mycket. Och så är det bra att man kan stänga om prylarna när de inte används, då slipper man så mycket damm som vid öppen förvaring. Sen så gillar jag ju gamla möbler från 40-talet, tycker att de är mycket snyggare än nya. Och så gillar jag möbler av solitt trä och på det här sättet får man mycket mer för pengarna. Dessutom slipper man nya spånskivor och limmer som kan dunsta diverse kemikalier.

Generellt kan man säga att jag hellre väljer naturmaterial än syntet; gardiner av bomull, matta av ull mm. Men jag kan ändå inte påstå att jag har helt full koll på vad alla prylar består av. Jag vet exempelvis inte exakt vad alla träleksaker är målade och lackade med, mycket är presenter och ärvegods. Men jag gör så gott jag kan och tror i alla fall att jag lyckas slippa värstingarna. Inga leksaker av mjukplast och ingen elektronik, i alla fall inte än så länge. Och när jag handlar själv gör jag det oftast i leksaksbutiker med ekologisk profil och förlitar mig på att de har koll, helt enkelt.

Ha de gott, hörs snart igen!


tisdag 2 juli 2013

Plaskpool av plast

Hej!
Så här i sommartider får jag ganska många frågor om plaskpooler i plast. Sådana där uppblåsbara i PVC ni vet. Och ni vet vad jag tycker om PVC. Jag gick in i en leksaksaffär häromdagen och sonderade marknaden, det finns många att välja på. Jag öppnade och sniffade i en förpackning och hu vad det stank. Nej, en sådan där plaskpool vill inte jag ha till min son.

Jag blev osäker på om de här poolerna räknas som leksaker, vilket innebär att de i så fall inte får innehålla de allra värsta ftalaterna. Jag mejlade till Frida Ramström på Kemikalieinspektionen och fick ett snabbt svar. Det visade sig att när det gäller uppblåsbara pooler så beror det på hur de ser ut om de ska räknas som leksaker eller inte. EU-kommissionen har tagit fram ett guidedokument som går att läsa här:
http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/toys/files/gd_doc8pools_en.pdf

Pooler som är grundare än 4 dm räknas som leksaker. Är de djupare än så är de inte leksaker och kan därför innehålla de värsta ftalaterna, men det är upp till tillverkaren själv att bedöma. Om en pool är CE-märkt bör tillverkaren ha ansett att det är en leksak och då ska inte de värsta ftalaterna finnas. Är man osäker kan man också fråga i affären om den innehåller något av de ämne som finns med på den så kallade Kandidatförteckningen (där de allra värsta ämnena står med, även om jag och många med mig anser att listan borde vara mycket längre). Som konsument har du rätt att få svar inom 45 dagar.

Men, vem har tid att vänta 45 dagar när det högsommar, kanske ni tänker, då är det ju nästan höst. Och även om nu inte poolen innehåller de allra värsta ftalaterna så innehåller den sannolikt andra halvotrevliga ftalater. Så vad finns det då för alternativ?

Som vanligt beror det på hur hardcore man vill vara. Vissa bygger sina egna naturdammar eller ställer ut gamla badkar och zinkbaljor till barnen på sommaren. Vill man ändå ha en pool av plast så rekommenderar jag en av hård plast. De finns i ett flertal olika modeller på marknaden. Kolla gärna att plasten är av PE- eller PP-typ, vilket är de bästa varianterna.

När jag var liten brukade vi bada mycket i vattenspridaren på somrarna, det är ju också ett alternativ (även bättre ur säkerhetssynpunkt då små barn kan drunkna i väldigt låga vattenstånd). Men tänk på att många vattenslangar är av PVC och ftalater så kom ihåg att aldrig dricka vatten ur en vattenslang. Servera vatten direkt ur kranen. Gärna i en tillbringare, av glas.
Ha en fortsatt trevlig sommar! /Katarina

fredag 24 maj 2013

Stinkande cykel

Bilden har jag lånat från www.cykelringen.se

Om två dagar fyller sonen två år. I går gick min sambo till cykelaffären för att köpa en gåcykel (av trä!) i present.

När han kom hem med det stora paketet var han mycket nöjd och jag kan tänka mig att den lilla killen också skulle ha blivit mycket nöjd. Vi öppnade lite på kartongen och drog fram ett styre. Plötsligt började det lukta illa. Stanken kom från de svarta plasthandtagen. När jag tog i det spred sig den starka lukten till mina fingrar där den satt kvar en lång stund.

– Usch, skrek jag och sambon sänkte huvudet och suckade ljudligt. Han packade ner delarna igen och med frustrerande steg promenerade han tillbaka till cykelaffären för att lämna tillbaka den lilla cykeln. I affären provluktade han på flera olika märken och de var lika illa. Även de svarta däcken stank. I affären kunde de inte svara på några frågor om vad det var för slags plast eller vad det var som luktade.

Anledningen till min reaktion är att man i Danmark har undersökt just svart plast på handtag och däck på barncyklar och upptäckt att de kan innehålla cancerframkallande PAH:er. Kolla länken:
http://www.forbrugerkemi.dk/nyheder/born/kraeftfremkaldende-stoffer-udbredt-i-legetoj
PAH är en förkortning av polycykliska aromatiska kolväten och är ett samlingsnamn för ett stort antal ämnen. Flera av dem är långlivade, bioackumulerande samt kan orsaka cancer. De återfinns ofta i bland annat bilavgaser och vägdamm med partiklar från däck och vägbanor. I bildäck finns det begränsningar på hur mycket PAH:er det får finnas men de reglerna gäller inte för cykeldäck. I leksaksdirektivet finns inte heller några krav på begränsningar av de här ämnena.  

Att cykeln ska användas utomhus är ju i och för sig en förmildrande omständighet och om det bara var däcken som stank hade jag kanske kunnat haft överseende. Jag hade tvättat dem noga och sedan låtit dem ligga ute på balkongen och lufta av sig ett tag. Men handtagen har man ju en sådan närkontakt med och jag gillar inte tanken på barnhänder som stinker oljig plast. Särskilt inte när man har en kille som älskar att suga på tummen.

Jag har mejlat cykelföretaget REX i Halmstad som producerar de här cyklarna men har inte fått något svar. Nu har jag jättedåligt samvete över att sonen blir snuvad på fina cykeln och försöker leta upp en liknande variant på Blocket. En cykel där den värsta plastlukten har försvunnit. Helst någon utan svarta plasthandtag. Men det är bråttom! Snart fyller han ju år!

fredag 17 maj 2013

Leksaker med långt liv



Hej!

Här om dagen var jag på en workshop hos Retoy. Känner ni inte till konceptet så kolla här: http://retoy.se/

Hos Retoy kan barn lämna in de leksaker som de tröttnat på och hitta andra att ta med sig hem. Det är smart av minst två anledningar. Dels så minskar miljöbelastningen då färre leksaker behöver nytillverkas och dels får barnen ett sunt förhållningssätt till konsumtion. Ett barn överöses med 30 kg leksaker per år i Sverige och har i snitt fem hundra prylar på sitt rum, och då är inte varje legobit eller pusselbit räknade. Jag tror att de konsumtionsmönster som man lär sig som barn sitter i när man blir vuxen. Det är bra att lära sig att ta vara på jordens resurser och rädd om de saker man har.

Men jag ska erkänna en sak. Innan jag besökte Retoy i tisdags så var jag lite skeptisk till deras verksamhet. Jag vet ju nämligen hur det kan se ut på second hand affärer med exempelvis gamla mjuka plastleksaker som med stor sannolikhet innehåller ftalater som för länge sedan varit förbjudna.
Men jag blir positivt överraskad då det här är ett problem som de tar på största allvar och att de jobbar med att ta fram modeller för att sortera ut sådant som sannolikt kan vara dåligt. Bland annat plockar de bort mjuka plastleksaker som luktar plast eller parfym samt produkter som slime och modellera. Och hela mötet i tisdags handlade om att bli ännu bättre på den här utsorteringen.

Så kolla in om Retoy finns på en plats nära dig eller arbeta för att det ska finnas. Låt sedan de bra leksaker som ni har där hemma få ett långt liv!

/Katarina



fredag 3 maj 2013

Minns ni den flamsäkra polyetservadden?

Strumplarver. Extremt miljövänliga lekdon.


Jag fick svar från Panduro för ett tag sedan och det visade sig att vadden är obehandlad. De försäkrar också att de inte tillsatt någon kemikalie i tillverkningen som skulle kunna ha flamskyddande effekt på slutprodukten. Anledningen till att de skriver att den är flamsäker är att den har klarat ett engelskt "pyrtest". Vadden börjar inte brinna om den utsätts för exempelvis en pyrande cigarett. Däremot klarar den inte av öppen låga. Men frågan som följer är om något kan kallas flamsäker om den inte klarar en flammande låga. Borde kallas pyrsäker, eller hur? Falsk marknadsföring gånger två om ni frågar mig. Vissa kunder blir vilseledda att tro att vadden klarar mer eld än den gör. Och så har vi kunder som mig som blir vilseledda och förskräckta på grund av att de tror att den är behandlad med hälsovådliga kemikalier. Bättring Panduro! Och tack till kemist Helena Norin på Naturskyddsföreningen som varit behjälplig.

Under tiden har jag i alla fall beställt ekologisk ull till svärmors hemvirkade goseuggla. Den kommer nog vara fix och färdig till sonens tvåårsdag. Den blev konstruerad så att den går att öppna så att man kan plocka ur ullen om ugglan behöver en omgång i tvättmaskinen. På så sätt slipper man problem med hoptovad ull.

Jag kan inte påstå att jag själv tillhör den pyssliga typen men faktisk blev det ett par strumplarver för ett tag sedan. Föreläste på en familjedag i kyrkans regi som skulle kombineras med miljövänligt pyssel. Strumplarvernas antenner är väl det enda som går att ifrågasätta. Annars består de av gamla strumpor och lite garn (se foto ovan). Fyllningen löste vi genom att klippa remsor av ett utslitet lakan. Miljövänligare leksak går väl knappast att hitta, möjligtvis om man vill leka med kottar.

Ha en trevlig helg!