Förbud av vissa parabener

Den 16 oktober började EUs nya regler om parabener att gälla. Isopropylparaben, isobutylparaben, pentylparaben, phenylparaben och benzylparaben förbjuds helt. För propyl- och butylparaben sänks de maximalt tillåtna halterna och användningen i barnprodukter (0-3 år) begränsas.

Parabener används som konserveringsmedel i kosmetika och hygienprodukter (bland annat). Det har varit många turer kring parabener de senaste åren. Debatten har blossat upp och svalnat av om vart annat. Framförallt har diskussionerna varit heta kring butyl- propyl- isobutyl- och isopropylparabener. Det är de här långa parabenerna som man har misstänkt att de har en hormonpåverkande effekt. Ethyl- och methylparabener har setts som harmlösa och är även godkända i mat.

Här är ett exempel på hur ett enskilt land kan gå före och på så sätt sen få med sig hela EU. Danmark införde ett nationellt förbud mot butyl- och propylparabenerna (samt iso-varianterna) i barnprodukter redan 2010. EU blev inte så glada. De vill ju att handeln mellan länderna ska vara enkel och gillar inte när enskilda länder sätter stopp för vissa varor. Men så här fyra år senare har alltså även EU bestämt sig för att gå i Danmarks fotspår och skärpa reglerna.

Nationella förbud är oftast något bra när det gäller att få fart på kemikalielagstiftningen. Det finns flera exempel på det. Förbudet mot bisfenol A i nappflaskor år 2011 till exempel. Där var Sverige ett av flera föregångsländer.

På tal om bisfenoler så har Naturskyddsföreningen just nu en namninsamling som handlar om att få politikerna att begränsa användningen av ALLA bisfenoler i vardagsprodukter. Alltså inte bara A. De vore ju toppen om Sverige kunde gå i bräschen här. Och sen så klart få hela EU att hänga på. Namninsamlingen hittar du här. Upp till kamp!

BPA i vattenflaskan

Familjens samlade vattenflaskor

Det är en varm sommar och det dricks mycket vatten. Smartast och billigast är att ta med sig eget vatten hemifrån kranen när man ska ut i värmen. I många år har sambon och jag haft varsin aluminiumflaska från Sigg. När jag för ett par år sedan fick reda på att just aluminiumflaskor kan vara belagda med en plastfilm på insidan som i sin tur kan innehålla Bisfenol A, så har jag använt min flaska mer sparsamt. Särskilt när jag varit gravid. Har i stället haft någon liten glasflaska som det varit juice i tidigare, i handväskan. Har även införskaffat en snygg glasflaska som Stockholm Vatten säljer via Stadsmuseet (den med rosa kork). Men den är lite stor i vissa lägen.

Senast vi var ute och åkte tog jag min gamla Sigg-flaska ändå (längst till vänster på bild), den är rätt behändig i storlek. Men, då märkte jag att det började lossna små, små plastflagor från insidan av flaskhalsen. Den skyddande plasthinnan hade börjat lossna. Jag fick vara törstig resten av resan och skickade sedan ett mejl till en av återförsäljarna av Sigg-flaskor och frågade om beläggningen. Jag fick det här svaret:

"Sedan 2009 är samtliga Sigg-flaskor fria från BPA tack vare den unika EcoCare-beläggning."

Min flaska fick jag i present i januari 2009 så den är sannolikt en BPA-flaska. Bye bye min gamla trotjänare. Nu har jag i stället precis köpt en ny, fin och dyr flaska i rostfritt från Klean Kanteen. Jag räknar kallt med att ha även den i många år så det får vara värt pengarna. Även min äldsta son har en flaska därifrån, den använde han först som nappflaska, sen pipmugg och nu har han den som sportflaska (den gröna till höger). Sambon behåller sin Sigg-flaska som är från 2011, trots att vi inte vet exakt vad den nya beläggningen innehåller. Han är i alla fall varken ett litet barn eller gravid eller ammar. 

Ha det skönt i värmen, och drick mycket vatten!

Vägra BPA

Nappflaskor i plast köpta innan mars 2011 kan innehålla bisfenol A

Hej!

Här om dagen förklarade miljöministern att hon är för en nationell utfasning av BPA (bisfenol A). Nu får vi bara hoppas att det går i lås! Forskarna är ense om att det här ämnet är hormonstörande i små mängder och att barn, som är extra känsliga, bör skyddas från det. År 2011 förbjöds det därför i nappflaskor och nyligen i matförpackningar för barn. Men eftersom BPA finns i en massa andra produkter så krävs det så klart ett bredare förbud för att skydda barnen, vilket nu alltså kan bli verklighet.

BPA hittar man som sagt i många vardagsprodukter. Det är en vanlig komponent i polykarbonatplast och epoxiplast som återfinns i exempelvis plattillbringare, vattenledningar, cd-fodral och som skyddslack i konservburkar och läskburkar. Men även i kassakvitton och i tandlagningsmaterial.

Så i väntan på att ett förbud klubbas igenom och verkställs så får vi helt enkelt försöka skydda barn och foster så gott vi kan på egen hand. Här kommer fem tips:

1. Gör dig av med gamla plastnappflaskor som är köpta innan 2011. För att vara på den säkra sidan och för att skydda barnet mot andra plastkemikalier så förespråkar jag nappflaska av glas eller rostfritt stål.

2. Köp inte konservburkar av metall om du tänker bjuda gravida eller barn på maten. Undvik även metalltuber när du köper tomatpuré och majonäs. Köp exempelvis fryst majs på påse och krossade tomater i tetra när det inte är säsong för färska.

3. Säg nej till onödiga kvitton när du handlar. Kvitton som du behöver spara får du se till att förvara på ett bra ställe. På så sätt minskar risken för att gamla kvitton ligger och skräpar på golvet och att små barn sätter tänderna i dem.

4. Ta hand om tänderna. På så sätt slipper du hål och tandlagningsmaterial med bisfenol A. Efterfråga alternativ när du är hos tandläkaren.

5. Fasa ut plasten i köket och undvik framförallt att värma mat på plasttallrikar och i plastburkar. Kolla särskilt efter plast märkta med bokstäverna PC (polykarbonat). Av andra anledningar bör du även sortera bort PVC och PS.

Tänk också på att bisfenol A ibland bara ersätts med en annan kemikalie (t.ex. bisfenol S) som antagligen inte är ett dugg bättre. Så var en frågvis och kräsen konsument!
Läs gärna mer om BPA i Den onda badankan.
Lycka till!