måndag 10 november 2014

Vad vet ni om mjuka klossar?



Hej!

För ett par veckor var jag och föreläste för förskolepedagoger i Umeå. På slutet fick åhörarna plocka fram saker som de tagit med från förskolan och som jag skulle kommentera. Vissa saker är enkla att förkasta, andra är lite svårare. Bland annat var det ett par stycken som hade med sig mjuka byggklossar gjorda av något slags skumplastmaterial. Jag visste inte vad det är för plast och hade svårt att uttala mig om dem. Jag bad om att få återkomma och se om jag kunde hitta något om dem. Svaret skulle jag ge här på min blogg. Och det är det jag gör nu.

Jag började med att fråga en kemist som jobbar på Naturskyddsföreninhen. Hon trodde att det kunde vara EVA-plast som ska vara ok. Men att man aldrig vet vad det är för tillsatser i plasten. 

De mjuka klossar som jag hittat på nätet är av märket Edushape. Klossarna ska enligt dem vara "tillverkade av miljövänligt skummplast som är garanterat fria från gifter och gaser". Det är ju svårt att ta deras ord för givet. Istället besökte jag den amerikanska sidan HealthyStuff och sökte på varumärket. De som har den sidan gör ett jättebra jobb när de analyserar leksaker och andra prylar. Sådant som man gärna vill kunna göra själv som konsument men inte ha möjlighet till. I stället sökte jag på Edushape i deras sökmotor och fick fram alla de leksaker från dem som de hade analyserat. Bland annat några mjuka klossar att ha i badet. Det fick grönt ljus, vilket är ett bra betyg. Men de har också Thiste Blocks, alltså taggiga lekklossar i plast som man fäster i varandra. De fick rött ljus då de innehöll höga halter av bly och ganska höga halter av kvicksilver. Det är därför svårt att säga att varumärket i sig är helt tipp topp. Det finns kanske andra varumärken som gör liknande produkter, och jag vet inte vilket märke det var av klossarna som pedagogerna hade med sig. 

Men. Summa summarum. Jag har aldrig hört att det ska vara något skumt med de mjuka klossarna men det är heller inte en leksak som jag själv skulle köpa hem till mina barn. Jag har inget belägg för att det skulle vara något farligt med dem, men plast är plast och jag undviker det som oftast. Som ni ser är det tandmärken i klossen och det är ju så det är med barn. De stoppar ju allt i munnen. Jag tror i alla fall inte att det är någon värstinggrej som förskolan bör göra sig av med på studs.

Ibland är inte allt svart eller vitt. Och det är svårt att ge konkreta svar. Hoppas ni ändå fick lite vägledning i hur man kan tänka. Är det någon av bloggläsarna som har erfarenheter eller information om den här klossarna får hen gärna dela med sig.

Vänligen /Katarina

onsdag 5 november 2014

Förbud av vissa parabener

Den 16 oktober började EUs nya regler om parabener att gälla. Isopropylparaben, isobutylparaben, pentylparaben, phenylparaben och benzylparaben förbjuds helt. För propyl- och butylparaben sänks de maximalt tillåtna halterna och användningen i barnprodukter (0-3 år) begränsas.

Parabener används som konserveringsmedel i kosmetika och hygienprodukter (bland annat). Det har varit många turer kring parabener de senaste åren. Debatten har blossat upp och svalnat av om vart annat. Framförallt har diskussionerna varit heta kring butyl- propyl- isobutyl- och isopropylparabener. Det är de här långa parabenerna som man har misstänkt att de har en hormonpåverkande effekt. Ethyl- och methylparabener har setts som harmlösa och är även godkända i mat.

Här är ett exempel på hur ett enskilt land kan gå före och på så sätt sen få med sig hela EU. Danmark införde ett nationellt förbud mot butyl- och propylparabenerna (samt iso-varianterna) i barnprodukter redan 2010. EU blev inte så glada. De vill ju att handeln mellan länderna ska vara enkel och gillar inte när enskilda länder sätter stopp för vissa varor. Men så här fyra år senare har alltså även EU bestämt sig för att gå i Danmarks fotspår och skärpa reglerna.

Nationella förbud är oftast något bra när det gäller att få fart på kemikalielagstiftningen. Det finns flera exempel på det. Förbudet mot bisfenol A i nappflaskor år 2011 till exempel. Där var Sverige ett av flera föregångsländer.

På tal om bisfenoler så har Naturskyddsföreningen just nu en namninsamling som handlar om att få politikerna att begränsa användningen av ALLA bisfenoler i vardagsprodukter. Alltså inte bara A. De vore ju toppen om Sverige kunde gå i bräschen här. Och sen så klart få hela EU att hänga på. Namninsamlingen hittar du här. Upp till kamp!

måndag 3 november 2014

Stavmixer godkänd, vad betyder det?



Hej igen!

I fredags kväll fick jag svar från Wilfa. De hade fått svaren från labbtestet av stavmixern, se tidigare inlägg här. Svaret går att läsa i bilden ovan och det framgår att min modell och två till hade fått godkänt. Frågan är om man ska vara nöjd med det svaret. Godkänt i förhållande till vad? Var den helt fri från klorparaffiner eller var det under något visst gränsvärde. Var det i så fall ett gränsvärde som de själva satt eller som någon myndighet satt upp. Jag vill gärna ha en siffra och jämföra med den svenska studien. Givetvis vill jag ha svar innan jag dammar av gamla Bettan igen.

En annan fråga som är intressant och som man önskar att någon analyserade är hur länge klorparaffinerna finns kvar i en mixer som har använts ett par år. Jag antar att alla mixrar i testet var nya. Det känns ju onödigt att slänga en apparat som numer är ren, sen man redan har käkat upp alla miljögifter. Frågan är vem som har lust att finansiera en sådan studie?

Jag har sett att det är fler som har kontaktat sina fabrikörer, på samma sätt som jag gjort. Om ni vill får ni gärna meddela mig när/om ni får svar. Så kan jag sammanställa den informationen som jag får fram.
Tänk på att gärna använda företagens FB-sidor. Det sätter mer press på dem när frågan blir offentlig och jag tror att det är större chans att du får svar.

Hej så länge!